Porträtt Anna Forsberg Livsmedelsverket
vatten i glas
Porträtt Anna Forsberg Livsmedelsverket

Krisberedskap i samfällighet med eget vatten

Samfällighetsföreningar med egen vattenförsörjning ansvarar själva för att vattnet räcker och är säkert att dricka även vid oförutsedda händelser eller kris. Se därför till att ha en beredskapsplan för olika krissituationer så minskar risken att ni står utan vatten.

Drygt två miljoner personer i Sverige har egen vattenförsörjning i form av egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk. Den som har egen dricksvattenförsörjning ansvarar också för att vattnet räcker för det egna hushållet och att det är drickbart - även i en krissituation. 

Gemensamt ansvar i samfällighetsförening

I samfällighetsföreningar med egen dricksvattenanläggning har man ett gemensamt ansvar för att det finns dricksvatten till de medlemmar som är anslutna.

- Regelbundet underhåll och skötsel av anläggningen är viktigare än vad man tror, men föreningen behöver också ha en plan för olika krissituationer, säger Anna Forsberg, Handläggare med inriktning på dricksvattenfrågor på Livsmedelsverket.

Frågan om såväl föreningens som de olika hushållens resurser, beredskap och brister kan exempelvis diskuteras på ett medlemsmöte. Har föreningen en plan för hur man ska få upp vatten i sitt vattenverk om elen försvinner? Har medlemmarna beredskap att klara sig utan dricksvatten en vecka? 

- Det är också viktigt med en tydlig ansvarsfördelning; i en förening där alla har ansvar kan det finnas en risk för att ingen tar ansvar, säger Anna Forsberg.

Krisberedskap allt viktigare

Det finns många olika händelser som kan påverka både tillgången och kvaliteten på dricksvattnet. Elavbrott, översvämning, torka, skogsbrand, olyckor, miljöföroreningar och nedfall av radioaktiva ämnen är några exempel. 

- Det säkerhetspolitiska läget och det förändrade klimatet är exempel på nya kriser vi behöver vara förberedda för. I synnerhet har skyfall och översvämningar blivit allt vanligare, säger Anna Forsberg.

Ett tips är att göra en riskinventering och fundera på vad som kan hända i närområdet. Finns det industrier som kan orsaka miljöföroreningar? En stor väg där en tankbil kan välta? Eller är det ett område som riskerar att drabbas av översvämning? Utifrån riskinventeringen kan föreningen sedan ta fram en tydlig plan för dessa krissituationer.

- Det är viktigt att vara förberedd om det uppstår en krissituation, inte minst för samfällighetsföreningar med egen dricksvattenanläggning. Jag är glad att Livsmedelsverket tog kontakt med oss för hjälp med att nå ut med budskapet nu under beredskapsveckan, säger Sofia Hellsing, chef för Villaägarnas affärsområde Samfälligheterna.


Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats

Ladda ner

Beredskap för krissituationer

 
  • Reservvatten
Planera för reservvatten och samarbeta med andra som kan ha tillgång till vatten. Planera även för att kunna lagra vatten vid behov, exempelvis i tankar och dunkar för livsmedel.
 
  • Beredskapsplan
Skapa en beredskapsplan med tydlig ansvarsfördelning av vem som gör vad vid en händelse. Stäm av på årsmöte att kontaktinformationen är uppdaterad med aktuella telefonnummer, e-postadresser etc.
 
  • Information till medlemmar
Bestäm hur information till medlemmar ska distribueras vid en kris, både digitalt (t ex sms eller e-post) och analogt (t ex anslagstavla). Se till att nyinflyttade får tillgång till planen.
 
  • Reservkraft
Se till att ni har ett reservaggregat för el och/eller (beroende på var vattenuttaget finns) pumpar som är drivmedeldrivna. Att samarbeta med en grannförening kan vara ett alternativ.
 
  • Samarbete med kommunen 
Ha en rutin för uppdaterade kontaktuppgifter i samarbete med kommun och räddningstjänst för att hitta rätt stöd. Kom ihåg att din förening både kan vara den som ger stöd och behöver stöd i en krissituation. Samarbete är A och O.