I lagrådsremissen skriver regeringen svart på vitt: ”Fastigheter som är bebyggda med enbart en- eller tvåbostadshus, inklusive komplementbyggnader till sådana hus, kan generellt sägas vara så små och ha en så liten nytta av en områdessamverkan att de bör, i enlighet med synpunkten från Villaägarnas riksförbund, undantas från en skyldighet att betala avgift för områdessamverkan.”
I mars 2025 föreslog en statlig utredning att fastighetsägare ska kunna tvingas avgiftsfinansiera trygghetsarbetet i området. Regeringen och utredaren anser att det är orättvist att alla fastighetsägare i området inte medverkar frivilligt. Förslaget har stöd i Tidöavtalet.
Områdessamverkan, som det kallas, kan vara att anlita ordningsvakter, samverka med polisen eller öka synligheten genom beskärning av buskage. Det kan också röra sig om trygghetsvandringar där otrygghetsskapande platser identifieras och en plan för åtgärdande upprättas, förbättrad belysning eller evenemang där grannar får möjlighet att umgås och lära känna varandra. Något undantag för husägare fanns inte, utan vilka fastigheter som skulle beröras skulle bero på hur området avgränsas.
Skulle kunnat bli kostsamt för samfälligheter
Utredningen föreslog även att fastighetsägarna i området skulle kunna tvingas att vara med i en förening och att kostnaderna för trygghetsskapande åtgärder skulle fördelas efter andelstal (som för samfälligheter). En husägare som har sålt huset skulle kunna gå ur föreningen och slippa avgiften först när kommunen godkänt det. Föreningen skulle normalt inte kunna läggas ner förrän efter fem år. När det sker måste kommunen godkänna att fastighetsägarna inte ska behöva betala avgift längre.
Så påverkade Villaägarna för att småhus skulle slippa
Villaägarna var inte var remissinstans, men vi svarade på remissen ändå. Vi kritiserade även förslaget i en debattartikel i SvD, som sedan tog ställning mot förslaget på ledarplats utifrån vår artikel. Vi opinionsbildade och lobbade i frågan.
Vi framförde att brottsbekämpningen är statens ansvar, att det är orättvist att den som äger ett småhus i ett otryggt område både ska betala skatt och en avgift för att öka tryggheten i området och att det riskerar att slå sönder frivillig grannsamverkan. Vi var emot att man skulle kunna tvingas vara med i en förening och krävde undantag för husägare. Vi bedömde också att en trygghetsavgift skulle möta kritik från husägare och jämförde med hur de som ställs inför gatukostnader reagerar.
Efter remissbehandlingen har regeringen arbetat om förslaget. Bland annat är förslaget att man ska vara tvungen att vara med i en förening borta.
Men viktigast av allt, regeringen har gått oss till mötes. Husägare undantas från trygghetsavgift.
Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund
