Vätö-Sörgårdens Samfällighetsförening
Välkommen till Sörgårdens samfällighetsförening!
Sörgårdens intresseförening
För dom som kom till Sörgården efter 1995 är det kanske inte känt att Bysträsket förlängdes efter initsiativ av framför allt Håkan Blank och Bengt Sjöberg från Tjusboda föreningen. Många har nog heller inte sett de foton som togs under projektets gång. Bilder och texter har generöst delats och medgivits av ovanstående personer. Texten är Håkan B. egen berättelse om hur förlängningen av Bysträsket kom till.
Carlos Jasbutis/Sörgården
Historik om hur förängningen av Bysträsket kom till
Under en promenad vårvintern 1994 träffade jag och hustru Solveig, Bengt och Britten Sjöberg efter lite kallprat kom vi på Bysträsket, hur fint det skulle kunna bli om det förlängdes söderut där vi fantiserade om ett rikt fågelliv. Vi träffades ytterliga några gånger och till slut bestämde vi oss för att göra ett försök att förverkliga vår idé.
Vårvintern 1995
Bengt undersökte vad som behövde göras. Han kontaktade berörda myndigheter m.m. samt även Sjöström som då ägde marken på vårt område.
Därefter kontaktade Bengt Ovansundes entreprenad AB som hade resurserna och kunskapen att utföra projektet. (firman hade jobbat vid Hornborgasjön) De skissade upp hur det skulle kunna se ut när jobbet var utfört och gav oss ett prisförslag på 63.000 skr. Kostnaden blev högre innan vi var färdiga men jag minns inte den totala summan men det närmade sig 100 000 kr.
Utifrån det uppgjorda priset började arbetet med att få ihop pengarna och Bengt gick på tiggarstråt och lyckades få med de som äger marken närmast oss dvs. Arne Jansson, Yvonne och Christer Svennsson och Hans Lindgren. Av dessa personer fick vi in en betydande del av summan, men det var även några andra som bodde i vår förening som bidrog sedan föreningens styrelse informerat om projektet. Vi lyckades till slut få ihop summan och projektet kunde planeras mer i detalj.
(Bysträsket före utgrävning)
Juni-juli 1995
Jag började röja vid ängen och norrut där det var en djungel av buskar, träd och vass, samt även nedanför Göran Gylje (Domherrestigen 4) där grävmaskinen skulle larva ned till träsket. Bengt röjde på sin sida.
Juli 1995
Så var det dags för maskinen från Ovansundet att komma, det var en lite annorlunda transport. Grävmaskinen kom på en trailer, pontonerna som skulle bära upp maskinen kom på en annan trailer och sist en mobilkran. Maskinen monterades ihop vid korsningen Blåportsvägen-Talgoxevägen. Där lyftes grävmaskinen upp på pontonerna med hjälp av mobilkranen, pontonerna var ca 1,5 m breda och ca 1,5 m höga samt ca 8 till 10 m långa, det blev ett imponerande ekipage som upptog mer än vägens bredd och lite.
Grävningen kunde starta, det var ett spännande ögonblick när maskinen åkte rakt ut i vass och buskar och började gräva där vi inte ens kunnat gå förut då det var för sankt.
Överenskommelsen var att grävdjupet skulle vara en meter under vattenytan, om djupet blev mer än 1 m gick det inte att gräva för då började maskinen flyta på sina pontoner. Av någon anledning som jag inte kommer ihåg gjorde vi en ändring i planen vilket kostade oss och Bengt 12.000 skr till.
Arbetet tog ungefär 5 dagar, sen åkte maskinen med sina skovelpontoner över sjön till Sörgården där det grävdes ca en dag
Fågelöarna börjar ta form.
Färdiggrävt i södra delen, övre bilden och avslutning i norra delen, nedre bilden.
1996
Året efter alltså 1996 började jag göra i ordning mellan ängen och sjön, där de uppgrävda massorna låg i stora tuvor, där jag jordfräste och krattade till ytan så gott det gick. Året därpå började det växa upp gräs och vass då kunde jag börja slå ytan med röjsågen, nästa år kunde jag börja klippa, med en självgående gräsklippare. Jag slog även ängen med röjsåg ett par gånger per år.
Även Ingvar Jakobsson var behjälplig med röjsåg ett tag, men det tog slut efter något år. Sjöfåglarna kom så fort de upptäckt det öppna vattnet, på de två öarna kunde fåglarna bygga bon och simma runt. När första fåglarna kommer på våren vet man att sommaren är i antågande.
Midsommarfirandet återupptogs på ängen igen efter att ha legat nere några år. Vi hade nu fått en fin plats att fira på
2003 – 2020
År 2008 köpte jag en åkgräsklippare, vilket underlättade otroligt. Nu kunde jag klippa oftare. Bengt och Britten skötte sin sida ungefär på samma sätt som vi.
Efter 3 - 4 år började Gäddnaten komma, vi gjorde vad vi kunde för att bemästra naten. Vi försökte ro med en båt där en person hade en lie efter, för att försöka få av naten, men det var tröstlöst. Bengt kom med idén att försöka med karpar och då startades en insamling igen, där vi lyckades få in de pengar som krävdes (karpen kostade 500 skr st). Jag minns inte hur många det köptes in, men tyvärr klarade inte karparna av att äta upp växtligheten.
För att få bukt med växtligheten i sjön tog jag (Håkan) och min hustru Solveig 2003 initiativ till ett inköp av en vassklippare med vassräfsa. En insamling av pengar startades, som gick så där. De närmast “sörjande“ fick lägga mest, vilket väl är naturligt, till sist fick vi ihop pengarna som behövdes. Nu kunde vi köpa klipparen med räfsa, den kostade oss 19.000 skr efter att jag lyckades pruta 1.900 skr. Vi fick en begagnad båtmotor av Hans Lindgren som höll ett par år, därefter köptes en begagnad motor av Ove Olsson Vätö Bil & Svets. Båt höll familjen Sjöberg med.
Det blev en otrolig skillnad då vi fick en vattenspegel igen och fåglarna kunde simma runt som de ville.
För ca. 10 år sedan dök det upp s.k. slangalger, som började täcka hela den öppna vattenytan på sjön ända bort till badet. Det var en tjock sammanhängande grågrön massa, ca. fem millimeter tjock. Algerna låg och jäste på sjöbotten och sörjan steg sen upp till ytan.
Vi körde med båten och räfsan för att skjuta slangalgerna till sjökanten för att sedan dra upp allt på land för hand, det var ett oerhört tungt jobb.
År 2012 kontaktade jag Länstyrelsen för att få råd och ev. hjälp med vad vi skulle göra för att få bukt med algerna. Det var inte så mycket vi kunde göra kortsiktigt, mer än att försöka ta bort algerna manuellt. Långsiktigt kunde man göra en Fossforfälla, vi fick förslag på hur man skulle kunna göra fällan, men det arbetet föll bl.a. på att ingen ville ta tag i arbetet som det skulle medföra.
Efter ett beslut på årsstämman fick Bysträskets vänner pengar för att anlita Svensk vassklippning. Då deras maskin både kunde klippa och lyfta upp materialet direkt, kunde sjön återställas igen.
Jag har försökt få bidrag för klippning av träsket från Lona men utan framgång. Försökte också få hjälp från Leader att förverkliga en idé, där stigen runt sjön skulle göras mer promenadvänlig, men inte heller det lyckades.
Jag och Jouko Lehto började i stället själva 2019 att flisa högarna med ris som fanns kvar efter Blåportsvägen och intill stigen på östra sidan sjön och flisen lades på stigen runt sjön. Det blev uppskattat av de som i Coronatider går på stigen.
Till sist finns det möjlighet till frivilligt arbete med både stigen och Bysträsket, det är bara att kontakta undertecknad.
Vad gäller stigen finns det mycket som kan göras för att få det trevligare. Jag har idéerna men inte pengarna, möjligheten och orken att genomföra detta själv.
Håkan Blank
Promenadstigen runt Bysträsket.
En dag varje sommar kallas frivilliga krafter in för att förbättra framkomligheten runt promenadstigen genom att röja sly, klippa gräs m.m för att avsluta arbetet med gemensam korvgrillning,
Bilder från promenadstråket