Sollentuna är en gammal kulturbygd med rika fornlämningar. Det finns omkring tusentalet gravkullar och rösen och ett flertal runstenar. Vaxmora torp och Snuggastenen är trevliga mål för skogspromenader, båda ca 1,5 km från Solängen.
På vikingatiden låg en blomstrande handelsplats vid sjön Norrviken. Båtleden från Östersjön till norra Mälaren gick nämligen via Edsviken och Norrviken. Förmodligen släpades skeppen på trädstammar mellan vattnen, och då alldeles säkert över Solängen. Landhöjningen gjorde att båtleden under medeltiden blev allt mindre användbar. Gustav Vasa bestämde att en kanal skulle grävas mellan Edsviken och Norrviken, men den blev aldrig färdig, och Sollentuna förlorade sin betydelse som handelsväg. Lämningar av vattenleden finns i Edsbergs slottspark.
Solängen
Solängen var skogsmark till slutet av 1800-talet. Då odlades den upp till betesmark åt Väderholmens gård på andra sidan sjön. Till Solängen drev man korna varje vår (längs Sollentunavägen, runt Tunberget och in på Frestavägen) för att beta under sommarmånaderna. Varje morgon klockan fyra rodde drängen över Norrvikensjön från gården för att mjölka de femtio korna. Halv åtta var det så dags att ro tillbaka med ca 700 liter mjölk. ”Kofållan” låg vid stranden nedanför nuvarande Solängsvägen 49.
Namnet Solängen torde inte vara så gammalt. Folket på Väderholmens gård kallade platsen för ”odlingen”. Odlingen var känd som fasanjaktmark, och som utflyktsplats där man firade gökotta. Allt detta ändrades hastigt 1966. Då sattes grävskoporna i marken och de första husen, som var radhusen, stod inflyttningsklara 1967 (den första etappen). Solängen består nu av drygt 120 hushåll.
För den intresserade finns ett antal tidningsartiklar från runt 1967 som beskriver byggnationen av radhus, kedjehus och villor i Solängen. Bland annat kan man läsa "Det är inte billigt att bo här, men så gör också byggmästare Rolf Axelsson allt för att skapa lockande hus med högsta komfort i inredning liksom för utomhustrivseln."
Sjön Norrviken
Norrvikens sjö är åtta kilometer lång och sexhundra meter bred, mittför Solängen. De branta stränderna i sjöns södra del sluttar brant ned till tolv meters djup. Vid sekelskiftet var Norrviken en fiskrik sjö. Den norra delen kallades för ”Norshålet” och den djupare södra delen vimlade av gäddor. Längs hela Solängsstranden fångades kräftor, fram till kräftpesten 1915, då de dog ut. Det var även då som föroreningarna i sjön tilltog. Orsaken till vattenföroreningen var inte hushållen i Rotebro och Norrviken, utan jästfabriken.
Det gamla badhuset utanför Väderholmen vittnar om att Norrviken en gång var en fin badsjö. Drängar och pigor badade vid stranden, men bondens familj gick på en spång över till badhuset och kröp i vattnet genom en lucka i golvet. 1893 började jästfabriken släppa ut sitt avfall i sjön och gödde därmed algerna. Mot slutet av trettiotalet upphörde i stort sett badandet, även om en del har badat varje sommar sedan dess. 1969 upphörde utsläppen och sjön har tillfrisknat (den är numera lukt- och bakteriefri).
Sjön kan numera utan reservationer rekommenderas för bad, rodd, fiske, segling och, på vintern, skridskoåkning. Solängen har en egen liten badstrand, som är populär under varma sommardagar. Vid sjöns sydspets finns också stora grottor att utforska. Dessa är åtkomliga endast från sjön.
Berg i närområdet
Tunberget med den stora vattenreservoaren är Sollentunas bästa utsiktsplats, 66 meter högt.
Rullstensåsen (Brunkebergsåsen) har till stor del förvandlats till grustag men reser sig mäktig längs Edsvikens västra strand. Högsta punkten är vid Sankt Eriks kyrka i Tureberg, 50 meter högt.
Uvberget reser sig från Solängen upp mot Törnskogen. Där bodde ett uvpar i martallens topp tills på 1920-talet. 60 meter högt.
Törnberget, 71 meter högt, har två toppar, den ena med ett rangligt utsiktstorn. Vaxmorabebyggelsen går fram till bergsidan.
Länsmansberget ligger strax bortom Vaxmora torp. Därifrån hämtades på sextonhundratalet sten till en ombyggnad av Sollentuna kyrka. Detta lär ha gjorts av ryska krigsfångar under länsmansbevakning, därav namnet.
Snuggtaskeberget är uppkallat efter skogstjärnen Snuggtaskan, numera kallad Snuggan. Högst sevärd och 44 meter över havet.
Väsjöbacken är en liten men trevlig slalombacke med lift. Backen ansluter till det attraktiva bad- och friluftsområdet vid Väsjön och Rösjön. Sedan 2016 sker en omfattande förtätning och utbyggnad av detta område.