Välkommen till Granrisets samfällighetsförening på Lidingö

iDetta är en samfällighetsförening. På denna sida ansvarar samfällighetsföreningen för innehållet.

Om samfälligheten

Fastigheterna som tillhör samfälligheten är uppförda 1946-1947 och är ritade av arkitekt John Åkerlund. De 7 längorna, som ligger på båda sidor om Södra Kungsvägen mellan Högberga och Brevik station, är grupperade kring två öppna parker. Husen uppläts först som hyresrätter, men 1976 friköptes fastigheterna och Granrisets samfällighet bildades. Samfälligheten består idag av totalt 48 fastigheter.

Området har mycket nära till kommunikationer, service och grönområden och trivseln är hög i vår samfällighet. Här bor familjer med och utan barn, och det finns personer som bott här sedan området var nytt.

Energi i fokus
1984 installerade samfälligheten bergvärme som komplement till den befintliga oljeanläggningen. 2010 avvecklades olje- och bergvärmeanläggningen och samfälligheten installerade istället fjärrvärme.

Kända personer som bott här
I samfällighetens fastigheter har genom åren några mer eller mindre kända personer bott såsom exempelvis Harry Brandelius, Bo Teddy Ladberg, Gudrun Brost, Johannes Brost, Bengt "Väckarklockan"Janzon och Mattiwilda Dobbs.

30-talsarkitektur av Johan Åkerlund
John Åkerlund brukar kallas resande i arkitektur då han har ritat olika typer av byggnader över hela landet, allt från kyrkor och turiststationer till industrimiljöer och arbetarbostäder. Hans genombrottsbyggnad anses vara Sörängens folkhögskola utanför Nässjö från 1915. Efter det fick han uppdraget att rita Sigtunastiftelsen med Olaus Petri kapell. 1909 medverkade han i boken Svenska Allmogehem och 1912 i uppföljaren Gamla svenska allmogehem. Han har även på uppdrag av Sveriges Industriförbund 1917 skrivit Arbetarebostäder vid industriella verk. Hans främsta inspirationskälla var den svenska traditionella byggnadsstilen. På Lidingö har han även ritat Breviks kyrka.

Arkitekten John Åkerlund ritade även radhusen i kvarteret Duvkullan som längorna uppvisar många likheter med. Efter funktionalismens storhetstid under 1930-talet återgick man till en mer traditionell och tillbakablickande utformning av byggnader vilket är tydligt i detta område. Fasaderna är här klädda med locklistpanel och de asymmetriska sadeltaken är täckta med tvåkupigt lertegel. Anläggningen som ligger på båda sidor om Södra Kungsvägen vid Högberga station är grupperad kring två parker med stora uppväxta träd och gräsytor som bildar kringbyggda gårdar med lekplatser i centrum.

Detaljerad beskrivning av bebyggelsen
Längorna i området är utformade på samma sätt med olika takfall för mitt- och gavellägenheterna. Mittlägenheterna har asymmetriska sadeltak, vilket ger högre fasader mot baksidornas trädgårdar. Gavellägenheterna har symmetriska sadeltak med lägre nockhöjd och vitmålade vindskivor av trä. Låga anpassade takkupor har tillkommit.

Det är oklart vilka och hur många entréer som ursprungligen har haft skärmtak men nästan samtliga entréer har idag tegelavtäckta skärmtak uppburna av vitmålade trästolpar. Några av mittlägenheternas dubbelentréer har gemensamma skärmtak. Entrédörrarna är ribbade och vitmålade med en rektangulär glasruta, många är fortfarande original. Entrétrappor eller -steg av betong.

Samtliga längor har kvar sina originalfönster. Det är i huvudsak vitmålade en- och tvåluftsfönster. Vid entréerna sitter det en mindre kvadratisk ruta. Entréfasadernas övervåningar har liggande rektangulära fönster. Enstaka ändringar av fönstersättningen förekommer.

Det som skiljer längorna emellan är bland annat antalet lägenheter, vissa detaljer som t ex garage på gavlarna samt att Granriset 21-28 och Granriset 29-33 ligger i souterräng med altaner ovanför källarvåningarna. Förgårdarna är förhållandevis generösa med antingen låga staket eller häckar av varierande höjd ut mot gatan. Trädgårdarna på baksidorna är varierade med altaner, spaljéer och förrådsbodar. Några är helt öppna emellan och har gemensamma gräsytor. Mer info finns i bebyggelseregistret