Biskopens Samfällighetsförening

Byggår: 1989-1990

Byggherre: HSB.

Byggentreprenör: Platzer

Bostadsområdet var från start en bostadsrättförening. Biskopens Samfällighet i Järfälla bildades 2006 i samband med att man köpte ut sig från HSB.

Området

Samfälligheten ligger i en naturskön miljö som gränsar till Sollentuna häradsallmänning och Ängsjö friluftsområde. Området ligger i norra Stäket, Järfälla kommun. 

Stäket ligger i kommundelen Kallhäll/Stäket i norra Järfälla och har mycket gamla anor. Stäket var förr ett viktigt "lås" mot Sigtuna och Uppsala. 

Husen

Inom samfälligheten finns två olika hustyper. Radhus och parhus. På Biskop Nils Väg finns åtta parhus med enskilda carportar vid husens gavlar. På Biskop Brasks Gränd finns fyra gårdar med vardera 16-18 fastigheter. 

Husens uppbyggnad, material, färgkoder, drift och skötsel

Grund, bottenplatta

Bottenplattorna är gjutna på packad fyllning. Betongen är högvärdig K30.

En okulärbesiktning invändigt och utvändigt bör göras varje år, för att motverka eventuella fuktskador.

Stomme och fasad

Stommen består av träelement (storblock) sammansatta på fabrik. Bjälklag mellan våningarna på 2-planshusen består av träkasetter upplagda på de bärande väggarna och på en stålbalk vid indragning på entrésidan. Takstolarna är fackverkstakstolar, upplagda på bärande väggar.

Fasaderna är tegel- respektive träbeklädda. Tegel upp till överkant på fönster i bottenvåningen, däröver träpanel.

Tegel: Sydtegel, Minnesberg rosa trådskuret. Fog: FT 6017 enl Stråbruken.

Panelyta Grön gård: NCS 2010-G50Y

Panelyta Blå gård: NCS 1010-R90B

Panelyta Gul gård: NCS 1020-Y30R

Panelyta Grå gård: NCS 1502Y + 2502Y (50% vardera)

Knutar, lister, stolpar etc: NCS 0500.

Utvändigt bör fasaden synas varje år. Ommålning bör ske vart 7-10 år. Uppkomna skador ska snarast åtgärdas (gäller hela fasaden).

Yttertak

Sadeltaket består av takstolar och board-skivor, spikläkt 2"x3" alt spikläkt av stålregel, samt betongpannor. 

Hängrännor skall rengöras vår och höst, liksom rensgaller vid stuprör. Takpannor skall ses över en gång per år. 

Invändigt på vinden bör synas två gånger per år, lämpligen vid regn, för att upptäcka ev läckage och fuktskador.

Betongtakpannor Zanda, Nordica tegelröd.

Takhuvar: Stoser - svart

Takfot: Tassar, undersikda takfot, takfotsbrädor, vindskiva etc samt i carportarnas takstolar och takpanelens undersida, täckmålas vit NCS 0500.

Stuprör, hängrännor, takplåtdetaljer, fönster och dörrar inkl karmar och bleck: vit.

Invändigt

Alla våtenheter bör ses över en gång per år.

Kök: under diskbänk, diskmaskin, kyl- och frys (ev anslutningar). Rensning av vattenlås.

Tvättstuga: golvmatta och runt brunn, varmvattenberedare och väggar. Rensning av brunnar, vattenlås etc.

Bad, dusch: golvmatta och runt brunn, stosar. Väggar och anslutning golv, väggmaterial inkl skarvar. Rensning av brunnar, vattenlås etc.

Sanitetsanläggning: mindre ingrepp som rensning av vattenlås etc kan oftast fastighetsägaren göra själv. Vid kraftigare stopp eller läckage bör rörentreprenör kontaktas. Observera att avloppssystemet består av PVC-rör vilka är ömtåliga för mekanisk åverkan. Kan man ej lösa upp stoppet själv eller det blir återkommande stopp, eller "gurglande" bör rörentreprenör eller spol-entreprenör kontaktas för spolning av rören.

Dörrar, fönster: ska smörjas vid behov för att undvika gnissel och kärvning.

Installationer

Husen värms upp med vattenburen elvärme. Ventilationen består av ett mekaniskt frånluftssystem med värmeåtervinning. Drift och skötsel enligt respektive installerad enhet.

Ovan beskrivna drift och skötsel är generell och grovt sammanfattad. Noteras bör att husen under åren sköts, renoverats och byggts om i olika grad. Därför är det av vikt att utgå från just er fastighet liksom den drift och skötsel som finns för ev utbytta delar. 

Vid läckage på kall- och varmvattensystemet: stäng venilen till vattenmätaren. Se då också till att disk- och tvättmaskiner är avstängda. Avhjälp läckaget eller kontakta rörentreprenör.