Undercentralen
Undercentralen (eller fjärrvärmecentralen), belägen i förrådsbyggnaden vid Kapellgatan 1, är den utrustning som tar emot det heta varmvattnet från fjärrvärmenätet.
Via värmeväxlare, styrventiler och cirkulationspumpar erhålls dels varmt vatten för uppvärmning av husens värmeelement (radiatorer), dels tappvarmvatten.
Fjärrvärmevattnet når endast värmeväxlarnas primärsida innan det, avsvalnat, matas tillbaka till fjärrvärmenätet.
I undercentralen finns även inkommande kallvatten från Solna Vatten AB (helägt av Sona stad), som köper dricksvattnet från kommunalförbundet Norrvatten.
Varmvatten
Huvuddelen av kallvattnet leds vidare till husen som tappkallvatten, men ca 30%, beroende på hur mycket varmvatten som tappas, går till sekundärsidan på undercentralens värmeväxlare och värms upp innan det når husen som tappvarmvatten för tvätt, disk, bad mm.
Styrkretsarna i undercentralen ser till att tappvarmvattnet håller +55 C när det leds vidare till radhusen via isolerade rör som löper genom husens förråd i souterrängplanet.
På grund av avståndet mellan undercentralen och respektive hus tar det olika lång tid innan varmvattnet når de enskilda husen. För att minska denna väntetid cirkulerar varmvattnet hela tiden i tre separata slingor, en för varje radhuslänga, med hjälp av en cirkulationspump som går kontinuerligt.
Temperaturen på det cirkulerande varmvattnet brukar ligga på ca +47 C när det åter når undercentralen.
Härigenom tar det lika lång tid i alla hus att få varmt vatten till blandarna oberoende av var huset ligger. Väntetiden beror på avståndet mellan ventilen för inkommande varmvatten i husets förråd och aktuell blandare, samt på hur lång tid som förflutit sedan senaste tappning.
Värme till husens radiatorer
Värmeväxlarna i undercentralen producerar också uppvärmt vatten som leds till radhusen via isolerade rör löpande genom husens förråd för uppvärmning av husen. I förrådet finns dels ett avstick med ventil för inkommande värmevatten som leds in till husets radiatorer, dels ett avstick med ventil för återledning av värmevattnet till returledningen.
Returventilen har en strypning som bestämmer hur mycket värmevatten som tas in i huset och strypningen i returventilerna är anpassade mellan husen så att alla hus ska få samma mängd värmevatten.
Värmekretsen för husens uppvärmning utgör ett slutet system helt skilt från kretsarna för tappvarmvatten. Värmekretsen består huvudsakligen av husens radiatorer, distributionsledningar, sekundärsida på värmeväxlare, expansionskärl och cirkulationspump.
Dessutom har en ”avgasare med magnetitfälla” installerats i värmekretsen. Avgasaren minskar mängden aggressiva gaser i värmevattnet för att hålla tillbaka korrosionen i värmekretsen. Magnetitfällan absorberar magnetiska metallpartiklar som kan finnas i värmekretsen på grund av korrosion. Filtret i magnetitfällan måste regelbundet rengöras. Viss förbrukning av värmevatten sker, exempelvis genom att radiatorerna luftas eller i samband med husrenovering eller dylikt, och då och då, kanske ett par gånger om året, måste en mindre mängd nytt vatten fyllas på.
Detta sker genom att uppvärmt vatten från tappvarmvattenkretsen i undercentralen tillförs returledningen i radiatorkretsen och vidare till expansionskärlet. Varmt vatten har lägre syrehalt än kallt vatten vilket minskar korrosionen i värmekretsen.
Styrning av värmen till husens radiatorer
Temperaturen på vattnet till radiatorerna styrs av undercentralens reglercentral.
Reglercentralen följer en inlagd styrkurva som bestämmer utgående vattentemperatur helt beroende på vilken utetemperatur som för tillfället råder. Utetemperaturgivaren är monterad i hörnet på västerväggen vid Kapellgatan 1A under en liten skärm för att skydda mot direkt solinstrålning.
En viss tröghet är inbyggd i styrningen för att utjämna kortvariga skillnader i utetemperaturen.
En cirkulationspump ser till att värmevattnet trycksätts och matas in i radiatorkretsarnas framledning när det är behov av uppvärmning. När uppvärmning inte behövs, till exempel sommartid, är cirkulationspumpen stillastående.
Lufta elementen och motionera termostaterna
När ett värmeelement (radiator) fungerar som det ska är den övre halvan varmare än den nedre. Om det finns luft i elementet blir det istället tvärt om. Då är det dags att lufta elementen. Gör gärna det då och då och särskilt på hösten när värmen sätts igång igen.
Det är dessutom bra att regelbundet, någon gång om året, motionera elementens termostatventiler för att motverka korrosion i dessa.
Ettrörssystem
Radiatorerna i radhuset är kopplade i ett så kallat ettrörssystem vilket innebär att radiatorerna i princip ligger i serie, flödet av värmevatten som lämnar en radiator går genom nästa radiator osv.
Till skillnad från i ett ettrörssystem är radiatorerna i ett tvårörssystem kopplade parallellt med varje radiator ansluten direkt till såväl framledning som returledning.
Fördelen med ett ettrörssystem jämfört med ett tvårörssystem är kortare rörledningsdragning och därmed billigare installation. Nackdelen är bland annat att ettrörssystemet är något svårare att justera för jämn värmebalans mellan radiatorerna jämfört med tvårörsystemet.
Nu ligger alla radiatorerna i våra radhus inte direkt i serie med varandra utan är kopplade parvis i parallella loopar eller slingor.
Av husritningarna framgår att i en gren av framledningen (efter inloppsventilen) ligger två parallella slingor bestående dels av radiatorerna i entréhallen och i köket, dels av radiatorerna i övre hallen och i sovrummet som vetter mot entrésidan.
Parallellt med dessa båda finns i G-gavelhusen ytterligare en parallell slinga med de båda radiatorerna på husets gavelvägg. I en annan del av framledningen ligger en slinga med radiatorerna i nedre hallen och i tvättrummet utanför bastun. Med förgreningar i städförrådet (elmätarförrådet) har vi två parallella slingor med dels radiatorerna i gillesstuga och vardagsrum (samt i A-husen radiatorn på gavelväggen i mellanplanet), dels radiatorerna i de båda sovrummen som vetter mot trädgårdssidan (samt i A-husen radiatorn på gavelväggen i övre planet). Parallellt med dessa båda slingor radiatorn i badrummet (denna ej i par med annan radiator).
Varje radiator har en termostat som reglerar flödet genom radiatorn. I originalutförande är termostaten av märket Danfoss.
Mittemot termostaten (i den övre delen av ventilpaketet) sitter under ett metallock en justerskruv för förinställning av grundflödet in till radiatorn och som i sin tur regleras av termostatventilen.
En av radiatorerna i varje parkopplad slinga har dessutom en shuntventil, av Danfoss benämnd ”slingventil”, som sitter under termostatventilen. Slingventilen finns under ett svart plastlock som kan öppnas med en insexnyckel. Slingventilen har ett mejselspår för reglering. När mejselspåret är vågrätt är slingventilen stängd och när det är lodrätt är slingventilen helt öppen. Den styrs helt inom ett kvarts varv. Ventilpaketet i den andra parkopplade radiatorn saknar slingventil under termostatventilen och här sitter i stället för det svarta plastlocket ett metallock.
Skruva inte bort detta undre metallock för då strömmar det ut värmevatten!
I returledningen mellan de olika slingorna finns några strypventiler som kan användas för att styra värmefördelningen mellan olika delar av huset.
Ojämn värmebalans
Med husens stigande ålder samlas korrosionsprodukter i rörkrökar och ventiler och i termostater som inte regelbundet motioneras kan termostatventilen ha kärvat fast. Allt detta påverkar flödena av värmevatten med ojämn fördelning av värmen i huset som följd.
Som ovan antytts kan det vara ganska intrikat att justera ett ettrörssystem för att få en jämn värmefördelning i huset vid obalans. Justering av såväl slingventiler (shuntventiler) och ventiler för förinställning av termostatflödet in till radiatorn som strypventiler i returledningen kan krävas. Framställningen här är absolut inte tillräcklig som guide för att justera husets värmefördelning. För den som inte själv vill tränga in problematiken med värmejustering rekommenderas att en kompetent rörmokare anlitas.
Flera av husägarna har med gott resultat anlitat S.A.P Rör & Värme för värmejustering.
I några fall har hela ventilpaket med termostat behövt bytas ut på grund av korrosion och obrukbar injusteringsmöjlighet. Utbytta ventilpaket kan vara av annat fabrikat än Danfoss och exempelvis ha shuntventil av annat utförande och sakna det svarta plastlock som sitter i våra ursprungliga Danfoss-ventiler.
Att byta hela ventilpaketet under radiatorn kan vara ganska komplext när radiatorn är vattenfylld. Om ventilpaketet i övrigt är intakt går det bra att byta enbart termostaten om denna kärvat fast, vilket är betydligt enklare.
Kontaktuppgifter:
S.A.P Rör & Värme
Epost: sten@sapror.se
Ref: Sten Lundgren, 070-497 7186