Under 1970-talet var efterfrågan på småhus mycket stor. Att få något eget i en grön miljö tillsammans med gynnsamma räntevillkor bidrog till detta. Det var kötiden och plånbokens storlek som avgjorde om småhusdrömmen kunde bli verklighet. Malmö kommun beslöt att försöka få ner produktionskostnaderna så att även hushåll med normala inkomster skulle få en chans.
Längst ut i Oxies periferi gjordes en stadsplan och MKB gavs i uppdrag att bli byggherre. Totalentreprenör blev John Mattssons byggnads AB. Arkitekt var L E Magnusson AB. Husen skulle ägas men tomterna upplåtas med tomträtt vilket var ekonomiskt fördelaktig lösning vid den tidpunkten. Produktionstiden pågick från våren 1977 till våren 1978. Kreditgivare för hela projektet var PK-banken.
Försäljningspriserna låg på drygt 200 000 per hus. På den tiden fanns det bottenlån, statligt bostadslån och egen kontantinsats på 15 %. Räntan var på 9,75 % men staten återbetalade allt som översteg 6 % med en årlig höjning av räntan med 0,2 %. Vi var många nyblivna, glada och engagerade radhusägare som var beredda att ta itu med vårt största livsprojekt. Den 13 september 1978 ( i Blankebäcksskolans matsal) kallade MKB till ett första möte angående bildandet av en gemensamhetsanläggning.
MKB:s direktör Bengt Månsson ledde mötet. Eftersom Malmö kommun köpt marken av Christer Hinton (för 515 000) och hade full rådighet över den fanns inga formella hinder för att bilda en gemensamhetsanläggning. En interimstyrelse utsågs av MKB för att förbereda bildandet av den samfällighetsförening som skulle ansvara för gemensamhetsanläggningen.
Vid detta möte utsågs, utan föregående nominering, Karin Sjöström, Göran Andersson, Wolfgang Gerlach, Bengt Norrving, Gert Andersson, Lars-Göran Molin, Cecila Månsson och Kerstin Olsson. De som ingick i den första valda styrelsen och i övriga styrelser finns i en särskild bilaga. Av protokollet från mötet framgår att området är behäftat med diverse brister. Den valda styrelsen ska representeras vid den garantibesiktning avseende markbyggnadsarbeten som ägde rum den 30 maj 1979.
Vid garagens slutbesiktning den 5 september 1979 ville ingen ta ansvar för de läckande garagetaken. Alla skyllde på alla. Men efter en slutlig kraftmätning fick styrelsen igenom att samtliga garagetak blev utbytta och monterades på rätt sätt. Den 16 november 1978 bildades samfällighetsföreningen Tegelpannan vid en förrättning på Fastighetsbildningsmyndigheten i Malmö kommun.
Den 27 december 1978 registrerades samfällighetsföreningen Tegelpannan hos länsstyrelsen.) Av stadgarna framgår bl a att styrelsen ska bestå av 5 ordinarie ledamöter och 3 suppleanter Den nya styrelsen hade ett första möte med husägarna den 11 december 1978 och lade fram förslag om skötseln av gemensamhetsanläggning och om hur fördelningen av vattenkostnaderna borde göras.
Vidare redogjordes för de framtida driftskostnaderna. Den första styrelsen hade ett intensivt arbete med att få fram stadgar och andra regler. Många och långa diskussioner med MKB i samband med överlåtelsebesiktningen. Nämnas kan att den årliga samfällighetsavgiften de första åren var på 500 kronor att jämföra med den nuvarande på 2 400 kronor.
Axplock över besluts som togs de första åren: att dela in området i mindre skötselgrupper (13st) enligt karta och utse en gruppledare för varje område. En i styrelsen har ansvar för att ha regelbundna kontakter med gruppledarna att den tyngsta snöröjningen ombesörjs på entreprenad genom styrelsens försorg att genomföra en vår och en höststädning.
Att sopcontainer vid vissa tillfällen kommer att finnas tillgänglig att behålla ett-åriga valperioder för att lättare kunna rekrytera och ge valberedningen ett större ansvar (numera är ledamöterna valda på 2 år för att förhindra att alla väljs om samtidigt) att installera vattenmätare i varje hus att sätt upp orienteringstavlor vid infarterna att sätt upp föreningens anslagstavla att sätta upp belysning på parkeringsplatserna att kassören kontaktas i god tid före en överlåtelse att ordföranden i samband med att nya medlemmar flyttar in personligen besöker dessa och informerar om föreningens ordningsregler att asfaltbelägga alla singelbelagda gångar (kostnad ca 20000 kr)
Finansieras genom en extra utdebitering på 200 kronor per hus För den medlem som är ytterligare intresserad så har jag de första årens styrelseprotokoll och samtliga verksamhetsberättelser. Ganska många och viktiga beslut togs under de första åren av naturliga skäl. Många medlemmar har på olika sätt tagit sitt ansvar i form av styrelsearbete, gruppledare och på annat sätt fixat saker för vår allmänna trivsel. Under åren har vi hittills haft 10 olika ordföranden.
Att vara ordförande i 8 år som Leif Mattson eller som kassör i 15 år som Göte Ohlsson inger viss respekt. Eftersom samfälligheten inte är en ideell förening är det också rimligt att de som tar på sig t ex styrelsearbete får någon form av arvode.
Ska området behålla den höga standard det generellt har idag behövs det fortsatt engagerade medlemmar som tar sig an olika uppgifter utan full ekonomisk ersättning. Att överlåta åt andra entreprenörer att sköta våra angelägenheter skulle bli orimligt dyrt.
Nedtecknat av Göran Andersson.