Enskild egendom på samfällighetens mark
Den grundläggande principen är att privat egendom finns på privat mark, och att samfällighetens egendom finns på samfällighetens mark.Detta innebär att ingen ska kunna ha privat egendom på eller nyttja del av samfällighetens mark, om inte alla andra också ges samma förmån. Ett exempel på detta är att samfällighetens mark inte upplåtes som parkeringsplats för någon specifik medlem, även om det skulle finnas både utrymme och önskemål till det.
Observera att det inte är samfällighetsföreningens eller styrelsens uppgift att verka för någon medlems bästa, utan enbart att förvalta samfälligheten på basis av anläggningsbeslutet. Det ligger således inte inom styrelsens mandat att ge någon enskild medlem rätt att nyttja samfällighetens mark för privat ändamål, som inte är nödvändigt utifrån medlemmens möjlighet att nyttja sin fastighet med mindre än att alla medlemmar erbjuds samma rättighet.
Om det skulle komma till samfällighetsföreningens kännedom att någon medlem nyttjar samfällighetens mark för eget ändamål, kan styrelsen be medlemmen att upphöra med det. Om så inte sker inom rimlig tid, kan styrelsen begära s k handräckning hos Kronofogdemyndigheten.
Om i ett sådant fall fastighetsägaren inom tio dagar efter Kronofogdemyndighetens delgivning varken vidtagit åtgärd eller bestridit samfällighetsföreningens begäran, kan Kronofogdemyndigheten ta ett beslut och verkställa åtgärd på fastighetsägarens bekostnad.
I de fall fastighetsägaren bestridit det hela, går ärendet till domstol som ett tvistemål, där samfälligheten med samfällighetslagen som grund får ett domstolsutslag, och fastighetsägaren får betala sina och samfällighetens rättegångskostnader. Det är naturligtvis samfällighetsföreningens förhoppning att inte behöva hamna i en sådan situation med någon av våra medlemmar.
Nedan bifogas också två frågor som kommit till Villaägarnas Riksförbunds jurister, där de svarar på vad som gäller för medlemmar som tagit samfällighetens mark i anspråk.
Medlem tar samfällighetens mark i anspråk - vad kan vi göra?
En medlem (M) i samfälligheten har på eget bevåg utökat sin tomt på Samfällighetens mark genom att plantera tujor som inramning av utökningen. M vägrar att avlägsna tujorna och hänvisar till att en annan medlem (AM) har för flera decennier sedan, av en annan styrelse (felaktigt) fått lov att ta samfällighetsmark i anspråk för eget bruk.
- Fråga 1: Kan styrelsen idag kräva att AM återgår till ursprungssituationen, att lämna tillbaka Samfällighetens mark? Det finns inget skrivit avtal mellan AM och dåvarande styrelse.
- Fråga 2: M vägrar att ta bort tujorna, hur kan styrelsen agera? Låta avlägsna tujorna och fakturera M? Om detta inte är möjligt, återstår bara den juridiska vägen, eller? Vart vänder sig styrelsen i så fall?
Svar från juristen
När det gäller både M och AM kan ni ansöka om särsklid handräckning hos Kronofogden. Det är lämpligt när nägon vidtagit en olovlig åtgärd på någon annans egendom. Här har ni klara bevis (så som kartor över ägandeförhållanden) och jag ser inte att det är någon skillnad mellan de två fallen. Ingen av dem har några bevis på att de har tillåtelse från Samfälligheten att göra på detta vis. Det är denna väg ni ska gå- att gå och själv avlägsna tujorna är inte tillrådigt.
Var går tomtgränsen?
En medlem i samfälligheten smygutökar sin tomt genom att plantera häckplantor och växter längre och längre ut. Hur kommer man till rätta med detta? Eftersom man inte kan se var tomtgränsen går, hur vet man var tomtgränsen är? På vissa ställen finns järnrör med röd målad topp kvar, men inte i varje krok av tomtgränsen.
Svar från juristen
Det är inte tillåtet för enskilda fastighetsägare att privatisera mark som tillhör samfälligheten. Vet man inte var en gräns går kan man begära en gränsutvisning av lantmäteriet. Om man behöver rekonstruera en gräns kan man begära särskild gränsutmärkning och är gränsen rättsligt oklar kan man beställa en fastighetsbestämning av samma myndighet.