Den 1 januari 2024 fick kommunerna ansvar för insamling av förpackningsavfall, och den 1 januari 2027 ska den nya förordningen vara helt genomförd. I korthet innebär det att alla fastighetsägare ska ha tillgång till separata och fastighetsnära kärl för papper och kartong, plast, metall och glas.
Sophämtning på samfällt område
Kommunerna kan i vissa fall komma att vilja få till stånd en gemensam hämtplats för flera fastighetsägare, i stället för att hämta avfall hos varje individuellt hushåll. Om denna plats ligger på ett samfällt område kan det innebära en konflikt med samfällighetens anläggningsbeslut, och det gäller oavsett om sophantering i dagsläget ingår i samfällighetens uppdrag eller inte.
- Om sophantering ingår i samfällighetens anläggningsbeslut, och de nya kärlen får plats på den avsatta ytan, är det inga problem. Men om nuvarande soprum eller miljöstation måste byggas ut, och man måste ta ytterligare mark i anspråk, kan det innebära att anläggningsbeslutet måste ändras, säger Anton Persson, förbundsjurist på Villaägarna, och fortsätter:
- Om sophantering inte ingår i samfällighetens verksamheter blir det en fråga om det är förenligt med de ändamål som anges i anläggningsbeslutet och huruvida det inkräktar på föreningens verksamhet eller innebär en ökad kostnad för föreningen.
Får inte påverka verksamheten
Ett exempel på det sistnämnda skulle kunna vara en förening som förvaltar gemensamma vägar inom ett villaområde. Om de nya kärlen placeras invid vägen skulle det troligtvis påverka föreningens verksamhet.
- Möjligen kan placeringen godkännas om kärlen inte är fastmonterad och därför kan flyttas i samband med vägunderhåll. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall, säger Anton Persson.
Medlemmarna i en förening kan även komma överens om att utöka samfällighetens ansvar till att omfatta sophantering, men då måste man ansöka hos Lantmäteriet om att ändra anläggningsbeslutet. Ett sådant beslut tar i genomsnitt 16 månader och kan bli kostsamt.
Rättsfall om brevlådor ger fingervisning
Frågan om sophantering liknar frågan om postlådesamlingar och postboxar som också har varit under debatt. Det handlar i båda fallen om att använda samfällighetens mark till ett ändamål som inte ingår i anläggningsbeslutet.
- Nyligen kom det ett rättsfall som handlade om placering av postboxar bredvid en miljöstation. Beslutet klandrades eftersom postboxar inte ingick i samfällighetens anläggningsbeslut, men domstolen gjorde bedömningen att postboxarna inte påverkade användningen av gemensamhetsanläggningen och inte innebar kostnader för föreningen, säger Anton Persson.
- Denna dom var visserligen i en underinstans, men det är inte omöjligt att överinstans skulle komma till samma slutsats. Det är en pragmatisk lösning, och det torde gå att resonera likadant vad gäller att tillåta sopkärl.
Inte ovanligt att man i slutändan hittar en pragmatisk lösning
Oavsett om sophantering ingår i samfällighetens anläggningsbeslut eller inte kan föreningen alltid kontakta kommunen och inleda en dialog. Om kommunen vill att det ska finnas en gemensam plats för kärlen som inte fungerar för fastigheterna i området kan ni gemensamt behöva komma fram till en annan lösning.
Kommunen är ytterst ansvarig för att genomföra reformen och ha all infrastruktur på plats senast den 1 januari 2027. Förhoppningsvis vill de hitta en lösning som fungerar för båda parter, och som inte innebär att föreningen ska behöva ansöka om nytt anläggningsbeslut, säger Anton Persson.
- När stat och kommun lägger nytt ansvar på fastighetsägare blir det ofta i konflikt med anläggningsbesluten. Men det är inte ovanligt att det i slutändan går att hitta en lösning.