Nya krav skapar problem för samfälligheter
Sedan de nya postreglerna infördes 2023 har flera samfällighetsföreningar ställts inför krav från Postnord om att samla brevlådorna på en gemensam plats i stället för att ha dem vid respektive bostad.
Förändringen kan innebära att de boende får längre till sin post men också att föreningen behöver hantera frågor om markanvändning, kostnader och juridiskt ansvar. En särskild utmaning är att en gemensam postlådesamling inte nödvändigtvis ryms inom föreningens befintliga anläggningsbeslut.
Vad kan då en samfällighet göra om Postnord kräver att brevlådorna flyttas? Och vem ska egentligen stå för kostnaden?
Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund svarar på vilka rättigheter föreningarna har, vilka problem som kan uppstå och vad styrelsen bör tänka på.
Vilka problem har de nya postreglerna inneburit för samfälligheter?
– Många föreningar har ställts inför krav på gemensamma postlådesamlingar längre från bostäderna. Det innebär både försämrad service och praktiska och juridiska problem. Var får brevlådorna placeras, vem ska betala och har föreningen över huvud taget rätt att ordna en postlådesamling enligt sitt anläggningsbeslut?
Styrelserna riskerar därmed att hamna i en besvärlig situation mellan Postnords krav och de regler som föreningen måste följa.
Har konflikterna mellan samfälligheter och Postnord ökat?
– Det kommer kontinuerligt nya fall, men exakt hur många det handlar om är svårt att säga.
Kan en samfällighet säga nej till att flytta brevlådorna?
– Postnord brukar hävda att det finns ett varaktigt hinder för att fortsätta dela ut posten i de befintliga brevlådorna, trots att utdelningen i vissa fall har fungerat i 50–60 år.
Enligt Ulf handlar det i många fall snarare om att Postnord vill minska sina kostnader.
– Deras små eldrivna mopedbilar, cyklar och elcyklar har knappast några problem att ta sig fram i ett vanligt radhusområde. Jag anser att Postnords argument om hinder för utdelning ofta är svepskäl.
När Postnord vill förändra utdelningen ska en samrådsprocess inledas senast sex månader innan förändringen är tänkt att träda i kraft.
– Postnord har både en kundombudsman och ett råd för post- och utdelningsfrågor, men jag känner inte till någon samfällighetsförening som fått gehör där för att behålla brevlådorna vid tomtgränsen.
Om någon gemensam postlådesamling inte ordnas brukar Postnord upphöra med utdelningen till de befintliga brevlådorna. De boende får då hämta sin post på ett utlämningsställe som kan ligga långt från bostaden.
– När Postnord på det sättet tar posten som gisslan blir pressen väldigt stor. Det är därför många husägare till slut ger upp och betalar för en gemensam postlådesamling.
Vad bör styrelsen göra om Postnord kräver att brevlådorna flyttas?
– Börja med att begära ett skriftligt underlag från Postnord. Där bör det framgå var brevlådorna föreslås placeras, varför förändringen behövs och vilka regler Postnord hänvisar till.
Därefter behöver styrelsen kontrollera föreningens anläggningsbeslut och undersöka vem som äger eller har rätt att använda den aktuella marken.
– Delta aktivt i samrådet och framför konkreta invändningar och alternativa lösningar. Styrelsen bör också utreda kostnaderna och vilka beslut som krävs innan föreningen lämnar något bindande besked.
Varför är föreningens anläggningsbeslut så viktigt?
– Anläggningsbeslutet avgör vad samfällighetsföreningen har rätt att förvalta, exempelvis vägar, garage eller lekplatser. Det är inte alls självklart att en gemensam postlådesamling omfattas av beslutet.
Om postlådesamlingen inte ryms inom anläggningsbeslutet kan det behöva ändras, vilket kan bli kostsamt.
– I praktiken finns det sannolikt föreningar som ändå väljer att sätta upp gemensamma brevlådor oavsett om det ryms inom anläggningsbeslutet, helt enkelt för att det blir billigare.
Man kan tycka att den här frågan borde ha lösts av regeringen så att det skulle kunna vara möjligt att sätta upp en brevlådesamling utan ändrat anläggningsbeslut.
Vem betalar för flytten och hur dyrt kan det bli?
– I slutändan är det postmottagarna som får stå för kostnaderna. Jag har hört om belopp på mellan 1 500 och 4 000 kronor per hushåll, exklusive en eventuell lantmäteriförrättning.
För en större samfällighet kan den totala kostnaden bli betydande, särskilt om föreningens anläggningsbeslut behöver ändras.
– En gemensam postlådesamling och ett nytt anläggningsbeslut kan tillsammans kosta sexsiffriga belopp. Då vill man förstås att investeringen ska kunna användas under lång tid.
Ulf lyfter också frågan om postutdelningens framtid.
– Det blir allt mindre post att dela ut. Om det finns en risk att postutdelningen helt upphör inom fem till tio år vore det rimligt att det tydliggjordes. Annars riskerar föreningarna att göra stora investeringar i något som kanske inte kommer att behövas särskilt länge.
Vad händer om Postnord slutar dela ut posten? Går beslutet att överklaga?
– Man kan klaga hos Postnord och gå vidare till deras kundombudsman eller råd för post- och utdelningsfrågor. Min erfarenhet är dock att det sällan leder någon vart.
Postnord står under tillsyn av Post- och telestyrelsen, PTS. Den som anser att Postnord inte följer reglerna kan därför göra en anmälan dit.
– Däremot saknas en särskild möjlighet att få själva grundfrågan om gemensam postlådesamling prövad i domstol. Det är något vi skulle vilja se.
Finns det undantag för äldre och personer med funktionsnedsättning?
– Ja, det finns en särskild posttjänst för personer som på grund av hög ålder eller varaktig funktionsnedsättning inte kan hämta posten vid den ordinarie brevlådan.
Tjänsten kan innebära att posten delas ut i direkt anslutning till bostaden. Ansökan görs hos Postnord och som huvudregel måste samtliga personer i hushållet uppfylla villkoren.
Mer information finns hos Post- och telestyrelsen.
Villaägarna har efterfrågat ändringar i anläggningslagen. Har något hänt?
– Någon slags förenkling som Villaägarna har efterfrågat för gemensamma postlådesamlingar finns inte i den gällande anläggningslagen.
Det innebär att problemet kvarstår för föreningar som vill ordna en gemensam postlådesamling men saknar stöd för det i sitt anläggningsbeslut.
Vilka är dina tre viktigaste råd till en samfällighetsstyrelse?
- Be Postnord precisera skälen till att brevlådorna behöver flyttas.
- Kontrollera vad föreningens anläggningsbeslut tillåter. Undersök också om det finns lämplig mark som ägs av någon annan och som de boende skulle kunna få använda för en postlådesamling utanför föreningens regi.
- Delta i samrådet och se till att föreningens synpunkter kommer fram.