Förändringar inför 2027
Inför 2027 förbättras samfälligheternas gruppförsäkringar på flera områden. En av nyheterna är att försäkringsskyddet för byggnaders yttre delar utökas.
– Tidigare har det funnits ett skydd för bland annat yttre takbeklädnad, hängrännor, stuprör och dräneringsledningar. Nu utökas skyddet så att även ytterfasader och fasadbeklädnad omfattas, i de fall samfälligheten ansvarar för dem, berättar Joakim Solberg.
En annan förändring är att självrisken i styrelseansvarsförsäkringen tas bort. Dessutom förlängs försäkringsskyddet för värmekulvertar, som tidigare varit begränsat till tio år.
Försäkringsbeloppen ses också över och justeras utifrån de skador och skadebelopp som förekommer hos samfällighetsföreningar.
Även gemensamma postlådor och postboxar kommer att kunna omfattas av försäkringsskyddet. Det gäller inom den del av försäkringen som avser utrustning för bland annat kvartersanläggningar, grönområden och parkeringar.
Vattenskador vanligast – men allt ersätts inte
Läckageskador hör till de vanligaste skadorna som anmäls från samfällighetsföreningar. Men att ett rör går sönder innebär inte automatiskt att försäkringen täcker kostnaderna.
– Det beror helt på hur skadan har uppstått. Om ett rör har legat i marken i 50 år och går sönder för att det är uttjänt, räknas det inte som en försäkringsskada, förklarar Joakim.
En vattenläcka kan dessutom få betydligt större konsekvenser än själva rörbrottet. För föreningar där gemensamma ledningar går genom medlemmarnas tomter, eller under deras fastigheter, kan utströmmande vatten orsaka omfattande skador på enskilda hus.
– I sådana fall kan skadorna på medlemmarnas fastigheter i många fall prövas mot föreningens ansvarsförsäkring.
Påkörd garageport? Anmäl inte till fel försäkring
En återkommande fråga gäller skador på garageportar. Joakim uppskattar att han får frågor om detta en eller två gånger i veckan.
Ofta handlar det om att en medlem, besökare eller budbil har kört in i en garageport.
– Om man vet vilket fordon som orsakat skadan ska den i första hand prövas mot fordonets trafikförsäkring.
Om det inte går att identifiera fordonet kan föreningen i stället vända sig till Trafikförsäkringsföreningen och göra en skadeanmälan. Det kan innebära en betydligt lägre självrisk än om skadan hanteras på annat sätt.
Gamla överenskommelser kan bli en dyr historia
En annan risk som Joakim lyfter är att tidigare styrelser kan ha gjort undantag eller särskilda överenskommelser som aldrig dokumenterats ordentligt.
Det kan exempelvis handla om vad medlemmarna får förvara i garage och förråd, eller vem som ansvarar för olika delar av föreningens anläggningar.
– Det kollektiva minnet i en förening är ofta ganska gott. Det finns nästan alltid någon som kommer ihåg att föreningen löste en liknande situation åt en medlem för 15 år sedan.
Problemet är att en tidigare styrelses beslut inte nödvändigtvis innebär att försäkringen gäller på samma sätt.
Joakim tar som exempel en förening som tidigare bekostat reparationen av en vattenledning, trots att ledningen egentligen tillhörde en enskild fastighetsägare.
Om det senare visar sig att ledningen enligt anläggningsbeslutet är medlemmens ansvar, kommer föreningens försäkring inte att ersätta kostnaden enbart för att föreningen tidigare gjort det.
Ett annat exempel är medlemmar som bygger altaner eller utekök ovanpå ledningar som föreningen behöver kunna komma åt.
– Om man måste gräva upp en ledning tar försäkringen inte hänsyn till att någon har byggt ett fint utekök ovanpå den, förklarar Joakim.
Hans råd är därför att dokumentera särskilda överenskommelser och tydliggöra ansvarsfördelningen. Det underlättar för framtida styrelser och minskar risken för konflikter.
Nya investeringar skapar nya försäkringsbehov
Samfälligheternas anläggningar förändras. Laddboxar, fristående laddstolpar och robotgräsklippare är exempel på utrustning som blivit allt vanligare under senare år.
Det innebär också att föreningarna behöver se över sitt försäkringsskydd.
Laddboxar som monterats i garage omfattas sedan några år tillbaka av försäkringsbeloppet för garage. Fristående laddstolpar omfattas däremot av en annan del av försäkringen.
För annan utrustning, som robotgräsklippare, kan föreningen behöva komplettera sitt befintliga skydd med en tilläggsförsäkring.
Ska ni renovera? Kontakta försäkringsbolaget först
Större renoveringar och byggprojekt är ytterligare ett område där det kan vara klokt att se över försäkringarna i god tid.
När en samfällighetsförening beställer ett entreprenadarbete kan föreningen som byggherre ha ett ansvar tillsammans med entreprenören.
Joakim nämner grävarbeten som exempel. Om markarbeten orsakar sättningsskador på en medlems hus kan kostnaderna bli omfattande.
– Det behöver inte alltid vara en särskilt stor risk, men skadorna kan bli väldigt kostsamma. Därför är det värt att åtminstone diskutera om man behöver ett kompletterande försäkringsskydd
Se över försäkringarna när styrelsen byts ut
Hur ofta bör då en samfällighetsförening kontrollera sitt försäkringsskydd?
Joakims rekommendation är att styrelsen gör en genomgång varje år, även om det inte behöver innebära ett samtal med försäkringsförmedlaren varje gång. Framför allt bör styrelsen fundera på om något har förändrats i föreningen.
Har ni byggt nytt, genomfört en större renovering eller investerat i ny utrustning? Då finns det anledning att kontrollera att försäkringen fortfarande motsvarar behoven.
Ett styrelsebyte är också ett bra tillfälle för en mer ordentlig genomgång.
– Det är bra om någon från den nya styrelsen hör av sig. Då kan vi diskutera hur skyddet ser ut och om man delar den tidigare styrelsens bedömningar.
Ibland visar det sig att föreningen betalar för tilläggsförsäkringar som inte längre behövs. Andra gånger kan det finnas anledning att utöka skyddet.
Joakim berättar också att han fortfarande får samtal från föreningar som upptäckt att de haft dubbla försäkringar.
– I vissa fall har man helt enkelt missat att det redan finns ett försäkringsskydd genom trygghetsavtalet. Om behovet redan täcks finns det ingen anledning att betala för samma skydd två gånger.
När skadan är framme – agera direkt
Om en skada inträffar är det viktigt att styrelsen agerar snabbt.
Vid exempelvis en större vattenläcka eller brand måste den akuta situationen hanteras först. Föreningen har också en skyldighet att försöka begränsa skadan, vilket inom försäkring kallas räddningsplikt.
Därefter är det viktigt att dokumentera skadan med bilder och annat underlag.
– Ta kontakt med skadeavdelningen så tidigt som möjligt. Det är bättre att anmäla en skada även om man ännu inte vet hur omfattande den är, säger Joakim.
En skada som först verkar begränsad kan senare visa sig ha orsakat följdskador. Då kan det vara svårt att i efterhand samla in den dokumentation som behövs.
– Det är oftast mycket svårare att komma ett halvår senare och komplettera med underlag. Därför är det bättre att anmäla skadan redan från början.
Joakims viktigaste råd är att inte vänta tills något händer. Genom att regelbundet se över försäkringsskyddet, dokumentera tidigare beslut och kontakta försäkringsförmedlaren inför större förändringar kan styrelsen minska risken för både oväntade kostnader och onödiga konflikter.